04. Kock-tales
Passion och poesi

Då var det dags för några rader igen. Passion är temat så här inför Alla hjärtans dag.

Passion i sin allra renaste destillerade form är t ex Pluras krogrecensioner i tidningen City. Du som inte läst dom, gör det, nu!! Man blir lycklig! Ett lysande citat från den senaste recensionen är ”Den torsk som fått plikta med livet, ska veta att den inte dog förgäves. Anrättad efter konstens alla regler, lagd på lit de parade av en ärtkräm och uppäten av ett belåtet herredjur iförd rutig tweedkavaj”. Herre min skapare, sådana vackra rader kan rädda även den eländigaste dag om du frågar mig.

Själv drabbas jag stundom av passion som flödar likt en öltapp under Oktoberfest. Det kan till exempel vara när jag fått till något i grytorna som enligt mig själv ”kickar bak”. I lyckorus jagar jag kollegorna i köket med smakskedar av underverket. Om jag inte vinner deras totala hänförelse går jag muttrande därifrån med en stilla bön om att Gud må förlåta den arme kraken som inte begriper vad äkta kokkonst handlar om.

Samma sak när jag drabbas av tonerna av en riktigt bra poplåt. De där textraderna som plötsligt förklarar meningen med livet. Passion. Att ovannämnda kollegor eller kära vänner sedan inte drabbas lika djupt som jag, av tonerna och textraderna, bevisar bara vad det sköna i de sköna konsterna handlar om. Nämligen, att vi alla angrips av passion olika starkt, olika mycket, olika ofta och många gånger av olika saker. Det viktiga är att vi låter passionen angripa oss då och då.

Det var allt för denna gången. Nu skrider jag med raska fjät mot soffan, drämmer på ”Girlfriend in a coma” med The Smiths och låter mig angripas en stund. Vänner, kom ihåg vad dom säger i Spanarna på Hill Street:
- Be passionate out there!

Patrick

Ps. 13 och 14 februari är det Hifi-mässa i Stockholm. Be there or be square!